jorgendanielsson.nu

Eskilstuna-Kurirens ledare reflekterar idag över att det inte finns några politiker som argumenterar för att hälso- och sjukvården ska ingå i de nya regionkommunerna. Jag kan tala om att jag tillhör en av de politiker som tycker att hälso- och sjukvården ska ingå i de nya regionkommunerna och skälen är enligt följande.

I debatten kring de nya regionerna så verkar alla vara överens om att de ska ha anvaret för de regionala tillväxt- och utvecklingsfrågorna. Hälso- och sjukvården är viktig för tillväxten och en regions utveckling. Idag står sjukvården för ca 10 % av Sveriges BNP. Den är viktig för biotech, som exempelvis kan nämnas Akademiska sjukhusets nära relation till Uppsala Universitets forskning inom området. Dessutom är det viktigt för en orts eller en regions attraktivitet att det finns en välfungerande hälso- och sjukvård.

De som argumenterar för att hälso- och sjukvården inte ska finnas med som ett ansvarsområde i de nya regionkommunerna brukar ha några olika förslag på vem som ska ha ansvaret för den.

Ett förslag är att hela sjukvården ska förstatligas. Det finns tydliga exempel på vad ett förstatligande av hälso- och sjukvården kan innebära från Norge. I Norge ökade kostnaderna för hälso- och sjukvården med ca 45 % när den förstatligades, en av förklaringarna är att politiken kom för långt ifrån verksamheten och därmed minskad den demokratiska kontrollen över den. I ett statligt system behöver det byggas upp en kontrollorganisation med inspektörer samt en myndighet som får ansvaret att kontinuerligt styra sjukvården typ skolöverstyrelsen.

Ett annat förslag som anförts är att sjukhusvården skulle förstatligas och att primärvården skulle kommunaliseras, en av vinsterna med det skulle vara att kommunernas äldrevård skulle kopplas närmare primärvården. Problemet med de förslaget är flera men två kan framföras. För det första, en stor kommun skulle klara av att driva en vårdcentral men hur går det för de små kommunerna? Hur klarar de mindre kommunerna av att rekrytera kvalificerad personal till sin vårdcentral i konkurrens med de större kommunerna och med de stora sjukhusen?
Det andra skälet är att den snabba medicintekniska utvecklingen gör att det som tidigare har gjorts inom specialistsjukvård kan göras inom länssjukvård och det som tidigare gjorts på ett länssjukhus kan göras inom primärvården. Som exempel kan nämnas PNA, patientnära analyser, en form av labbverksamhet nu byggs upp ute på vårdcentralerna, verksamhet som tidigare har hanterats på sjukhusen. Andra verksamheter som påsikt kan komma att hamna ute på vårdcentraler är röntgen och en del av den förebyggande psykiatrin. Det finns även det som är länssjukvård som blir specialistsjukvård, där kan som exempel nämnas metoder för att bota patienter med prostatacancern som snart nanotekniken kommer vara ett nytt sätt att operera bort prostatacancer och det innebär att det blir specialistsjukvård. Vad händer med den överföringen av verksamheten mellan de olika nivåerna om det bryts i två eller flera delar?

Ytterligare förslag som framförts är att specialistsjukvården ska förstaligas. Svårigheten med det är att du får förstatliga en klinik eller en avdelning inne på ett sjukhus, som exempel kan nämnas Akademiska sjukhuset som har mycket specialistsjukvård men är även ett länssjukhus.

Jag tror att den mest naturliga lösningen är att de nya regionkommunerna får ta ansvaret för hela hälso- och sjukvården. Det jag tror är viktigt är att staten går in och tar ett tydligare ansvar för målstyrningen över hälso- och sjukvården och ibland också talar om hur mycket specialistsjukvård vi ska ha i landet och vart den ska utföras.
23.42 [kommentar]

Under flera månader har vi socialdemokrater i Landstinget Sörmland påtalat att landstinget befinner sig i en ekonomisk kris. Vi socialdemokrater har kommit med flera kreativa förslag på hur vi skulle kunna lösa landstingets ekonomiska kris och landstingets problemen med väntetiderna. Vi har också flera gånger försökt räcka ut handen till majoriteten för att tillsammans med dem försöka hitta lösningar på krisen.
Den nuvarande moderatledda majoriteten har konstant försökt förnekat att Landstinget Sörmland är i en ekonomisk kris, Lotta Finstorp (m), landstingsstyrelsens ordförande, har till och med sagt att hon är tillfreds med hur ekonomin inom hälso- och sjukvården hanteras. Nu börjar verkligheten komma ifatt Lotta Finstorp (m), när det visar sig att Landstinget Sörmland är ett av 5 landsting som går ekonomiskt dåligt och detta i en situation där nationen Sverige ekonomiskt har en stark utveckling. Det måste även vara besvärande för Lotta Finstorp (m) när nu landstingets revisorer kraftigt kritiserar ( se Tidningen Folket ) henne och hennes kompisar för att de inte sköter ekonomin. Den moderattledda majoriteten får även kritik för att de inte klarar av målet att minska väntetiderna inom sjukvården.

Nästa del, som måste vara jobbig för den moderatledda majoriteten, är att det nu visar sig att Landstinget Sörmland måste minst spara 140 miljoner kr nästa år. Detta gjorde att Lotta Finstorp (m) idag i Tidningen Folket började prata om en blocköverskridande överrenskommelse som håller över mandatperioder för att få ordning på krisen i Landstinget Sörmland. Jag åkte därför ner till Söderköping Brunn idag, där jag skulle träffa Lotta Finstorp och övriga delen av den moderatledda majoriteten, med en förväntan att de skulle ta ett initiativ till en kommande blocköverskridande överenskommelse. När jag åkte hem ikväll så hade varken Lotta Finstorp eller någon annan i den moderatledda majoriteten fört frågan på tal.

Lotta Finstorps utspel i Tidningen Folket verkar vara ett spel för galleriet och som därmed inte går att ta på allvar. Den avslutande frågan blir - När ska den moderatledda majoriteten börja ta sitt politiska ansvar och göra det som är bäst för vår personal, för patienterna och för medborgarna? När ska de ta initiativ för att lösa Landstinget Sörmlands kris?

Andra bloggar om:
Landstinget, Lotta Finstorp
23.50 [kommentar]